Amazing
Jag har kommit fram till att jag verkligen tycker om min värd familj och att jag kommer trivas här hemma väldigt bra, det känns verkligen som en lättnad!
Jag försöker som i de flesta situationer jag hamnar i vara positiv men det är klart att det här är skit jobbigt, jag är i ett land som pratar ett språk jag inte förstår någonting av + att de är ovilliga att prata engelska, ny klasskompisar var av majoriteten redan känner varandra, att bo i en storstad är också helt nytt för mig.
Men varför vara negativ när man kan vara positiv? Jag kommer att ha det jobbigt nu i början men i slut ändan kommer jag att kunna vara oerhört stolt över mig själv som genomförde detta.
Imorgon ska jag gå och se Eiffeltornet och även se min blivande skola, spännande!
Paris Baby!
Voila!
Jag har nu landat i Paris och haft min första heldag här. Igår så träffade jag min "familj" de verkar jätte trevliga och min värdsyster är hur kul som helst. Lite jobbigt är kanske att jag inte fattar typ någonting och på att pappan insisterar på att vi bara ska snacka franska så jag sitter där och bara ler och säger "oui oui" och när jag försöker mig på något mer så skrattar dom mest, vilket är mycket förståeligt! Haha vid middagen igår så serverades vin(!) (de tyckte jag var hel knäpp när jag sa att vi inte dricker vin på vardagar i Sverige) Och sallad, skinka, anklever, ost och självklart den klassiska baugetten.
Det är inte direkt något fin lir med att man ska guidas och sådant, nej nej här får man fåraktigt hitta sin egna väg för att ta sig till sitt mål. Hur som helst så har vi idag mest bara haft information och vandrat omkring i Paris. När jag skulle nervöst försöka ta mig hem med tunnelbana och allt så blev det lite svårare men jag hittade till slut hem till lägenheten när jag kom på att jag inte hade någon nyckel!
Så jag ringde och ringde men inget svar, men tillslut så fick jag svar från min värd mamma som sa att jag skulle sätta mig på ett kafé och vänta på att min värd pappa (som inte kan engelska) skulle komma och hämta mig. Så jag satta mig på närmsta kafé och beställde in en cafe latte, trots att det är typ 30 grader varmt... men det var det ända jag kunde beställa på franska, haha
så tillslut efter en timme så kommer en gubbe på en wespa och tutar på mig, ja det var min värd pappa på en wespa! haha sjukt franskt!
Jag ska äta en fransk måltid nu men jag bloggar snart igen!
Kinda nervous
Jag hatar att vara nervös, det är som inte min grej...
Jag vet verkligen inte alls vad man ska förvänta sig i överhuvudtaget. Tydligen så ska det vara 28 grader varmt på min första skoldag (måndag), vad ska jag ha på mig?! Man får ju inte ha korta kjolar/klänningar/shorts eller små linnen. I-lands problem.
Jag och min söta vovve på väg mot småland i ett sjöflygplan.
Eftersom jag inte som sagt vet vad jag har gett mig in på så får ni ju faktiskt chansen att följa med mig när jag som en blind ska fumla mig fram på gatorna i Paris. ENJOY!
Im back with new adventures to follow
Bonjour!
Efter en sommar hemma i Sverige så är jag alltså nu ännu en gång redo för ett nytt äventyr men den här gången i Frankrikes huvudstad, Paris.
Jag åker i morgon och börjar skolan på måndag (intensivt). Ärligt talat så är det alltså inte förrän nu som det har slagit mig att jag faktiskt ska genomföra det här(!?) att jag ännu en gång ska ge mig ut i det okända och utsätta mig för nya situationer som jag inte ens visst fanns tidigare... Men kanske är det just det som lockar mig. Jag har faktiskt börjat fundera på just det "varför åker jag iväg hela tiden?", frågan har faktiskt dykt upp eftersom allt fler och fler börjar fråga mig just detta. Ärligt talat vet jag inte riktigt själv heller, jag tror någonstans att det är för att jag hela tiden strävar efter att uppnå något mer. Alltså alla som har misstankar om att mina föräldrar agar mig eller liknande och att jag behöver rymma från det kan alltså uteslutas. Jag är så här "knäpp" helt av mig själv.
Visserligen så har jag redan gjort en liknande resa förra året då jag åkte till USA men det här känns ändå väldigt nytt och spännande. Detta blir ju som en helt annan sak då jag ska gå på en svensk skola men bo hos en fransk familj. Vi kan ju alla räkna ut att jag med den turen som jag alltid tycks ha kommer att skämma bort mig själv mer en 1 gång. Men det säga ju att ett gott skratt förlänger livet!
